torsdag 16 december 2010

Snö, snö, helvetes snö!


Jag blir gnu på all denna snö.
Jag har varit inne HELA dagen.
I alla fall fram tills sambon kom hem
Då åt vi middag och sen skottade
vi uppfarten tillsammans. *pust stånk stön*
Innan vi började fick vi hjälpa grannen
att få in sin bil på tomten. Han fastnade
ute på vägen, eftersom ingen plogat där än.
Mitt i allt fick han blodsockerfall, han har
diabetes. Så jag rände in i rappet och hämtade
en frukt. Sen fick sambon köra in bilen under
tiden som grannen fick sätta sig ner och vila.
Vilket jäkla skit det är med diabetes.
Han är den bästa grannen någonsin.
Klagar aldrig, är alltid lika glad,
minstingen avgudar honom och
han är en virrpanna utan dess like.
Men som sagt -
bästa grannen någonsin.

4 kommentarer:

  1. Jaaa vet, inte så himlans glad i snön när den väljer att komma i stor mängd. Gaaaalet!

    SvaraRadera
  2. Han är nog glad över er oxå kan jag tro! Tur att du vet vad du ska göra när sockret är lågt, det kan ju gå illa! Nu kan det lugna sig med snö och börja smälta bort efter nyår tycker jag!

    SvaraRadera
  3. Ja, instämmer! Helvetes jävla snö! Det snöra för fullt här! Jävla skit... och jag missade snyggbonden igen! Jäkla skit!
    Hulda

    SvaraRadera
  4. Hej Camilla, jag gillar snön, men den ställer till det ordentligt för många som bor utanför städerna.
    Visst är det väl tur att ha snälla grannar. Speciellt när något sådant händer, diabetes är inte att leka med.
    Kram
    Monkan

    SvaraRadera