Jag går och utbildar mig till undersköterska och har precis varit ute på 4 veckors APU inom hemvården. Innan dess har jag jobbat 1 år inom demensvården. Något som slår mig efter detta året är hur utsatta de dementa är. De är helt utelämnade till okända människor, där tyvärr en del borde söka annat jobb. Jag har råkat ut för människor som inte är så himla snälla, saknar empati, uttrycker sig förskräckligt framför den demente och behandlar dom som småbarn. Det skär i hjärtat när man ser sådant, och det är min själ upp till mig (och andra som ser sånt här) att protestera hos chefen.
Man ska leva efter principen; Behandla andra som du själv vill bli behandlad!
Bara för att en människa har blivit dement, så betyder inte det att personen inte känner något.
Jag hoppas verkligen att personalens inställning till sitt arbete förändras tills jag blir gammal, annars ska jag se till så att jag har en burk med duktigt starka tabletter - eller handlar jag på mig lite droger - så att jag kan avsluta med flaggan i topp!
Jag håller med, men måste säga att vården här på Åland är riktigt bra, en fördel med litenhet.
SvaraRaderaJo jag vet. Tyvärr.
SvaraRaderaFru Venus: Det är nästan alltid en fördel med små enheter, oavsett bransch.
SvaraRaderaOsloskånskan: Visst är det trist att det är så?! Det är sånt här jag tycker man ska engagera sig i lika mycket som när facket strider för högre löner och hotar med strejk!