lördag 13 mars 2010

Sorg ...

Usch tvi och vale ....
Sambon ringde för en stund sen och berättade att svärfar somnat in. Efter en lång tids sjukdom och mycket elände fick han äntligen frid. I all sorg man känner ryms det ändå en tacksamhet över att han slipper lida mer. Jag har själv inte varit med den sista veckan vid hans sida, för dottern klarar inte av att se sin farfar så sjuk och barnpassning är inget överflöd hos oss. Därför har jag och dottern stannat hemma och tänkt på honom här hemma. Min sambo däremot har varit mer och mer nedstämd för varje dag han kommit hem. Det måste vara fruktansvärt att se den människa man sett upp till och som är en av tryggheterna i livet, bara försvinna framför ögonen på en. Sambon kommer snart hem och då får vi gråta tillsammans lite och prata av oss. Sen imorgon blir det till att ta tag i allt som behövs göras inför begravningen.

4 kommentarer:

  1. Hälsa din sambo, och en kram till er alla.

    SvaraRadera
  2. Ta vara på varandra nu och håll om sambon när han kommer hem. Påminn honom om att minnen lever kvar som stjärnor på himlen. Kram

    SvaraRadera
  3. Jag önskar er all styrka.

    SvaraRadera
  4. Osloskånskan: Tusen tack snälla du.

    Fru Venus: Tack - vilken underbar tanke du ger mig. Den ska jag alltid tänka på när jag blickar upp mot himlen.

    Mollamaja: Tack, den styrkan behöver vi.

    SvaraRadera